Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Medan nya områden planeras med framtidens klimat i åtanke, är befintlig bebyggelse svårare att hantera, och åtgärderna kräver ofta både stora investeringar och samverkan mellan många aktörer. För att hitta nya former för samverkan kring klimatanpassning mellan privata och offentliga aktörer har forskare vid IVL och Linköpings universitet tillsammans med Malmö stad och flera fastighetsaktörer utvecklat så kallade klimatanpassningskontrakt.
– Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras. De tydliggör de olika parternas ansvar och roller, och ser till att såväl kostnaderna som nyttan fördelas rättvist, säger Åsa Romson, projektledare och miljöjuridisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet har identifierat fem olika typer av kontrakt – från gemensamma avsiktsförklaringar till mer detaljerade juridiska avtal med kostnadsfördelning och gemensamma anläggningar. De kan tillämpas i allt från gemensamma initiativ kring plantering till större skyfallsåtgärder i parker och gaturum.
– Syftet med klimatanpassningskontrakt är att skapa tydlighet och struktur så att åtgärder faktiskt blir av, säger Åsa Romson.
Konceptet har utvecklats och testats i Malmö genom ett så kallat policylabb, där kommunen och fastighetsägare samarbetat med forskare och undersökt hur kontrakten kan tillämpas i praktiken, på olika typer av platser med olika lokala förutsättningar.
– För Malmö stad är frågan om klimatanpassning högaktuell, och det finns en stark förväntan från politiken att kommunen ska minska klimatrelaterade risker och sårbarheter. Dessutom har Malmö stad sedan tidigare genomfört flera klimatanpassningsåtgärder – vilket gjort Malmö till ett bra studieobjekt och samarbetspartner, säger Åsa Romson.
Intresset för klimatanpassningskontrakt växer även på andra håll.
– Vi ser att fler kommuner är nyfikna på verktyget. Under hösten berättar vi om resultaten på flera konferenser, bland annat hos Viable Cities, Rådet för levande städer och Sweden Green Building Council.
Åsa Romson menar att en avgörande faktor för att lyckas med klimatanpassningsarbetet är att skapa en gemensam förståelse för nyttan. För att fler kommuner och fastighetsbolag ska vilja delta i gemensamma klimatanpassningsåtgärder behövs också tydligare ansvarsfördelning, och ibland ekonomiska incitament.
– Om fler fastighetsägare inser att de både har ett ansvar och något att vinna på samarbete, kan mycket hända. Kommunerna behöver samtidigt få ett tydligare samordningsansvar och fler verktyg för att arbeta med befintlig stadsmiljö.
Hon tillägger att kommunerna har en särskilt central roll i arbetet, både som markägare och som samordnande kraft.
– Kommunen har bäst överblick över vad som händer i markmiljön och har ett övergripande ansvar enligt plan- och bygglagen. Även om kommunen inte äger all mark är de ofta den enda aktör som kan samla fastighetsägare och driva processen framåt.
Projektet har tagit fram åtta policyrekommendationer till stat, kommun och fastighetsägare för att minska klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö.
Läs policyrekommendationerna här: Så minskas klimatförändringarnas översvämnings- och värmerisker i befintlig stadsmiljö
Läs rapporten Klimatanpassningskontrakt: För att anpassa befintlig bebyggelse till klimatförändringarnas konsekvenser
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
